Nu var man tillbaka till verkligheten igen och stressen är nu ännu större. Har skickat iväg ytterligare en till platsansökan idag. Må gudarna vara med mig! Jag är nu uppe i 18 st totalt.
Nu är det bara 17 dagar kvar tills Patrik kommer hem, för gott! Helt underbart. Det går inte att beskriva med ord hur mycket jag längtar efter detta ögonblick Att äntligen få en vardag som man kan dela med någon annan. Med en person där man stormtrivs i sällskapet för var minut som går. Under denna 6 månaders långa färd så har man insett hur mycket man ska ta till vara på allt man håller kärt. Utan Patrik så vore inte jag den person jag är idag. Utan honom så hade jag inte klarat av detta. Det är tack vare honom som jag fortfarande står starkt på mina två ben!
På onsdag ska vi till det externa bolaget och se hur "dom har det". Jag ryser i kroppen bara av att tänka på det, jag vill inte dit. Jag vill verkligen inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar