fredagkväll.

Man längtar alltid något kopiöst efter fredagar. Man ska äntligen få träffa sin man, krama om honom, mysa av hans närhet, hitta på saker, prata massa skit om veckans händelser.. bara njuta av att han faktiskt är hemma.

Så ser mina önskningar och förväntningar ut varje vecka. Varje gång då fredagen kommer så blir det inte som jag har förväntat mig och då blir det tyvärr en besvikelse helt plötsligt. Så ska det inte vara. Jag vet om att jag inte ska ha massa förväntningar, men ändå har jag det var gång. Vad som då inträffar lever inte upp till mina förväntningar och då rasar min värld (några minuter) och sen efter jag har smällt det så är det bra igen. Jag måste dock få erkänna att jag inte tycker om PS3. Det är det sämsta möget som har skapats. Eller inte själva maskinen, utan det är nog spelen som det hela tiden skapas nya, och nya och åter nya. Dessa spelen är beroende framkallande! Dock finns det bra punkter med spelen också. Det finns folk som blir lugna och kan koppla bort veckans slit, känner en typ av ro i kroppen som gör att man känner sig avslappnad och kan därmed koppla av. Båda alternativen påminner dock om varandra, men jag ville framhäva känslan ordentligt. Som ni märker så försöker jag vända denna otroligt onödiga uppfinning till något positivt, bra va?

Allt handlar om att vi alla är olika. Jag är inte så speciellt beroende av tv, mobil, tv-spel mm. Tv tittar jag aldrig på om vardagen, dock blir det en del tv tittande om helgerna eftersom även det är en manick som skapar ett viss lugn. Mobilen är oftast på ljudlös om helgerna för att jag vill tillbringa in tid tillsammans med min kära Putte. Han är viktigast om helgerna för mig, speciellt nu.. innan han åker. Tv-spel.. har nog aldrig varit någonting för mig. Jo, jag spelade en hel del när jag var yngre. Då var det Super Mario bros som gällde, även ett annat spel som jag inte minns vad det hette. Man skulle skjuta ankor/fåglar med en pistol riktad mot tv:n hur nu det fungerade på stenålders tiden. Super Mario cart var även ett av mina absoluta favoriter, det kan jag spela än idag - skit roligt är det. Finns det tillverkat till PS3 mån tro? Hoppas. Jag vill ha det!

Nå väl.. Det jag ville komma till. Åter igen handlar det om prioriteringar, ångest, rätt val mm. Jag prioriterar Putte till tusen var helg, men är det rätt? Prioriteras jag lika mycket hos honom? Jag får ångest om jag inte har lägenheten undanplockad om fredagarna när han kommer hem. Jag får dåligt samvete om jag är trött när väl han är hemma. Jag får ångest om jag har för mycket planerat någon helg, då får vi inte så mycket tid tillsammans. Jag får ångest om jag bestämmer någonting som inte han tycker om (kanske). Ja, jag behöver inte fortsätta, ni förstår mitt.. problem(?). Jag rättar mig själv efter Patrik för att jag vill att han ska tycka om mig, för att han ska vara glad och för att han ska uppskatta mig och min städning, kärlek, klädesval etc. Sedan vidare till de "rätta valen". Gör jag rätt i att låta han spela tv-spel? Självklart, han har också (spel)vanor som han vill göra. Men "är det rätt tillfälle att spela tv-spel nu?" brukar jag tänka när han startar sitt SP3. Åter igen så ger jag mig själv skulden: Emelie, sluta vara så krävande, hård". Men en annan sida av mig säger "Nej Emelie, det är inte OK av honom att spela nu, massa dyrbar tid försvinner. Denna tid vill jag exempelvis sitta och prata om det kommande livet, jobb, vänner, fritidsaktiviteter, vänner och massa annat. Prata med varandra, spendera tid tillsammans, ha oväntat sex mm. Ni förstår mig.. hoppas jag!

Nej nu får jag sluta. Som ni märker så har jag haft en dålig kväll, och ikväll tog SP3 en stor del av fredagskvällen, som dessutom snart är slut. (Han sitter fortfarande med kontrollen i handen tillsammans med sina vänner.) Jag tycker det är rätt mysigt OCKSÅ, men inte så pass mysigt som exempelvis ett sällskaps spel där även jag kan delta. Dock kan jag förstå om grabbarna Grus vill ha lite kvalitetstid tillsammans dom med, men då får dom informera mig om det i god tid före. Men det har dom inte gjort ikväll, så nu ska jag lägga ifrån mig datorn och försöka hoppa in i gemenskapen och få fram mitt lilla söta leende igen :-) Jag är faktiskt duktig på att förvandla min negativ energi till det positiva efter att få avreagera mig lite grann - Bloggen är ett utom ordentligt bra redskap till det. Tack till den personen som övertalade mig att skapa denna blogg!

Ciao