Jag älskar mina vänner!

Hej på er! Här är jag igen, det lilla problembarnet. Jag vill bara försäkra mig om och hoppas på att ni förstår att jag skriver i min blogg endast för min egen skull. Ibland kan jag kasta ur mig saker som kanske inte riktigt är menat EXAKT på det viset, MEN... det känns skönt för stunden. Ju mer jag får spotta av mig desto bättre känns det efter hand. Igårkväll mådde jag skit, jag kunde inte sluta tänka, grubbla och fundera. Tårarna försöktes hållas tillbaka, men de kom och gick lite då och då. Efter träningen så bestämde jag mig för att ringa till P och prata ut. Efter att ha samlat på sig allt inombords så spricker man till slut, i alla fall jag..

Telefonsamtalet slutade bra, trots en trött P. Tack! <3

Jag slutade 1 h tidigare och ovanpå allt så ställdes min fika in idag pga att hon hade en kund hon inte kunde boka om. Så jag är redan hemma, 1 h tidigare. Nu har jag 3 lediga (totalt 5 st) dagar framför mig som kommer innehålla självstudier, hemtenta på 6 h och förhoppningsvis en hel del mys med min stora kärlek (nej, ingen träning för mig varken imorgon eller på torsdag).

Jag älskar träningarna i Svedala. Jag trivs och jag känner att träningarna verkligen ger mig någonting! Anledningen till att jag inte ska träna imorgon eller på torsdag är dels min ledighet vilket i sin tur innebär ännu längre pendling, ska på tandläkarbesök på torsdag som är kl 18:30 på kvällen och sist, men absolut inte minst, så vill jag ägna lite extra tid tillsammans med Patrik. Vi behöver det nu!

En vis människa sa till mig idag: Man måste ha down's för att uppskatta sina up's!

Det är så jäkla mycket jag vill säga................................