Idag har det varit en sådan där typisk fan-vad-jag-hatar-måndag-dag. Min morgon började egentligen riktigt bra. Jag kände mig väldigt utvilad och fräsch efter den fantastiska helgen som varit. Mina små fötter frös inte (som dom brukar göra) när jag drog av mig täcket och reste mig upp ur sängen med en skutt. Men efter att jag har fått min morgondos av Passenger albumet, gjort mig klar för skolan och tassat försiktigt ner för trappan och möts av det mest oönskade, snö, så ville jag bara dö.. Snö ligger just nu i min top-5-lista av "Mest hatade saker just nu". Jag vill inte ha mer snö. Jag vill inte ha mer kyla. Jag vill ha vår, fågelkvitter, gröna löv i träden. (Oj, vad jag svävar iväg nu!) Men framför allt saknar jag vårluften och solen! Ut i den fantastiska skogen och rida, njuta av den friska lukten och bara vara. "Lev här och nu"-känsla.
Inte nog med att jag såg snön, det var kallt också. Fruktansvärt kallt att ta sig till bussen i snöslusket.
Busschauffören var dock förbannat trevlig. Ni vet sådär över trevlig med ett stort fett smile på läpparna så att man såg varenda liten rynka i ansiktet. Jag hatar när man hamnar i de situationer, när man egentligen inte har någon som helst ork att vara trevlig. Det innebär att man måste vara lika trevlig tillbaka. Jag har inte mage att avvisa en smilande, shar pei-liknande gubbe. Så det var bara försöka dra på läpparna och få fram ett av Sveriges kortaste hälsningsfras: hej.
Bussen var förvånansvärt tom. Jag kunde i stort sätt välja vilket säte jag ville, vilket inte finns i min värld annars. Jag rotade fram mina stenålders hörlurar (eftersom jag glömde mina riktiga iphone-lurar i Skurup) och pluggade in dom till mina vita äpple-mackapär och pekade fram Spotify och Passenger igen.
Under bussresans gång så korrekturläste jag vårt examensarbete och markerade med en röd bläckpenna det som jag ansåg vara åt pipsvängen helt fel. Sen var det till slut dags igen, ut i kylan och promenera vidare till Grant Thornton för att påbörja dagens examensarbete. Hatar kyla.
Själva examensarbetet har faktiskt gått riktigt bra idag. Korvstroganoffen som jag åt idag var också väldigt god. Men sen kom det. Det där mailet som fick hela min värld att rasa samman i några timmar. Tentaresultatet. IG. Skjut mig. De där tå bokstäverna I och G tillsammans, det får mig att psykiskt bryta ihop, det är och kommer alltid att vara min stora fasa. Det plågar mig, bokstavligen.
Nåväl, slutklagat. Omtentan är den 21 mars. Skolan erbjöd oss (för ovanlighetens skull) en genomgång av tentan den 14 mars, eftersom det var totalt 50 % av klassen som hade kuggat. Inte normalt. Men det är väl bara till att sätta ner foten, slå näven i bordet och ge sig fan på att man ska få VG på omtentan istället. Så ikväll tänkte jag påbörja mina studier för andra gången av Företagsjuridik och Beskattningsrätt, trodde jag. Ni kan ju själva lista ut varför detta inlägget blev så långt.
Så nu tänkte jag fortsätta tröst äta mina knäckemackor och hälla i mig litervis av mitt goda kanel-te! Jag önskar er en fortsatt trevlig kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar