Jag är inne i en period där allt är grått och trist, inget går som jag vill, inget händer som jag vill - inget är som jag vill med andra ord. Klistra på det lilla leendet så ser allt ut att vara frid och fröjd, DONE!
Det finns de dagar då man verkligen känner att Idag är jag redo att öppna upp mig. Idag är jag redo för att berätta varför jag är tyst, tillbakadragen och "anti". Men när man väl öppnar upp sig så vill personen ifråga inte lyssna och går istället. Då kan man ju undra, Du undrar varför jag är så trött/sur/tyst/seg men när du sedan får förklaringen, nej då passar inte den tydligen. Då orkar du inte ta diskussionen. Fint, då ska jag sluta att öppna upp mig i fortsättningen, så kan du gå och undra och sura över det istället.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH! Jag är så arg för tillfället att jag sitter och gråter.
Nu är kl 14, Patriks gäster kommer om 2 timmar. Vad väljer han att göra? Jo, han sitter och kikar på sin stora kärlek på tv:n, Arsenal. Jag själv, jag ska nog krypa ner i sängen och kika på en film i min ensamhet. Filmen kan nog ge mig mer uppmärksamhet än vad herr Larsson kan för tillfället.
Jag tror jag nog ska sluta skriva nu, i risk för att jag kan skriva mer olämpliga saker.
Hejdå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar